Medier i Ryssland
Medier i Ryssland utgörs främst av dagspress, TV, radio och Internet/webbplatser.
Dagspress
[redigera | redigera wikitext]Rikstidningar har svårt att nå ut till befolkningen på grund av landets geografiska storlek. Tidningar är därför inte längre det dominerande mediet för människor. De allra flesta tidningar ägs av staten eller statligt kontrollerade bolag. En av de är Komsomolskaja Pravda, som är den vanligaste dagstidningen i Ryssland med omkring 8,6 miljoner läsare per månad. Tidningen grundades den 13 mars 1925 genom ett beslut av Sovjetunionens kommunistiska parti och tidningen finns fortfarande kvar än idag. Komsomolskaja Pravda har runt 500 anställda och tidningen ges ut i 90 regioner i Ryssland, men dessutom i många andra länder runt om i världen[1].
Novaja Gazeta är en av Rysslands kvarvarande oberoende tidningar. Den grundades år 1990 av Sovjetunionens tidigare president Michail Gorbatjov efter att han tilldelats Nobels fredspris. Prispengarna från Nobelpriset använde han senare för att skapa Novaja Gazeta[2]. Tidningen är mycket välkänd runt om i världen för sin kritiska granskning av olika politiska och sociala frågor i Ryssland. Idag finns den i minst 10 olika ryska städer och har en upplaga på cirka 284 000 tidningar.
Internet
[redigera | redigera wikitext]Internet är också en viktigt mediekanal i Ryssland, som är det 6:e största internetlandet i världen med över 75 miljoner användare. Dessutom så är Ryssland en av de största länderna inom bloggning med runt tre miljoner användare av Livejournal[3].
I takt med att internetanvändandet ökar, så har också den ryska statens kontroll av Internet ökat. SVT nyheter[4] menar att kontrollen över internet har ökat kraftigt sedan 2011 och att censuren ökade ännu mer under år 2014 till följd av att en ny lag stiftades. Lagen handlade om att spridning av åsikter på internet som ansågs vara extremistiska av myndigheterna skulle kunna ge upp till 5 års fängelse. D.v.s att man kan få fängelsestraff för att gilla eller dela inlägg som har fel åsikter enligt myndigheterna. En annan åtgärd för att stoppa extremism är att bloggare med över 3000 läsare i veckan måste registrera sig hos myndigheterna. De måste kontrollera att deras fakta är korrekt och att innehållet inte är stötande eller att man utelämnar information som myndigheterna anser är viktig för allmänheten.
Lagar och regler
[redigera | redigera wikitext]Myndigheterna har hög kontroll över dom olika medieformerna i Ryssland enligt Amnesty International[5]. Yttrande-, press- och mötesfrihet är fortsatt mycket begränsad. Den begränsade mötesfriheten har hindrat människor från demonstrationer och uppror. Ryssland befinner sig enligt Reportrar utan gränser[6] i en svår situation när det gäller pressfrihet, på plats #148 i världen (Sverige ligger på plats #8). Den ryska staten äger och kontrollerar stora delar av medierna och de oberoende medierna har svårt nå ut till befolkningen på grund av den begränsade pressfriheten, enligt SVT Nyheter[7]. På senare år så har dessutom kontrollen över internet ökat.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Så jobbar regimens största tidning - Medievärlden”. Medievärlden. 14 mars 2014. https://www.medievarlden.se/2014/03/sa-jobbar-ryska-regimens-storsta-tidning/. Läst 15 februari 2017.
- ^ ”Svensk bilaga i Novaja Gazeta - Medievärlden”. Medievärlden. 27 oktober 2014. https://www.medievarlden.se/2014/10/svensk-bilaga-i-novaja-gazeta/. Läst 15 februari 2017.
- ^ ”Att gilla på nätet kan ge fängelse i Ryssland - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 3 juli 2014. http://www.dn.se/nyheter/varlden/att-gilla-pa-natet-kan-ge-fangelse-i-ryssland/. Läst 15 februari 2017.
- ^ ””Statliga ryska kontrollen ökar på nätet””. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/statliga-ryska-kontrollen-okar-pa-natet. Läst 15 februari 2017.
- ^ ”Ryssland”. www.amnesty.se. Arkiverad från originalet den 16 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170216215849/http://www.amnesty.se/nyheter/amnestys-arsrapport/landavsnitt/ryssland/. Läst 15 februari 2017.
- ^ ”Reportrar utan gränser”. | RUG. Arkiverad från originalet den 29 november 2016. https://web.archive.org/web/20161129212321/http://www.reportrarutangranser.se/pressfrihetskartan-2016. Läst 15 februari 2017.
- ^ ”Oberoende media under hård press i Ryssland”. svt.se. http://www.svt.se/kultur/medier/oberoende-media-under-hard-press-i-ryssland. Läst 15 februari 2017.